Vår inne, vår ute

 

Nu har mina plommonkvistar slagit ut i blom! Och bredvid håller en stor blank kastanjeknopp på att titta fram. Jag gillar blandningen av tulpaner och grenar och speciellt mycket gillar jag när tulpanerna blir så här långa och börjar böja sig mjukt ut över vasen. Det är ju inte alltid de blir sådana, många bara vissnar och skrumpnar ihop utan att växa en endaste centimeter. Lite konstigt tycker jag eftersom jag sköter alla precis likadant.

På grund av ryggskott kunde jag inte göra så mycket helgen som gick. Men med rak rygg lyckades jag att "tappa" ner några penséer i ett par krukor. Krukor som fortfarande var fyllda med höstens ljung. Så de har haft det lite varmt om fötterna den första veckan. Men till helgen hoppas jag att kunna ge dem lite mer omsorg och plantera ut dem på riktigt och skaffa några fler.

Och de första minipåskliljorna har slagit ut!

Sommartider!

Tisdag kväll klockan 19.00 och solen lyser på penséer och påskliljor!



Äntligen!

Äntligen lite värme och sol! Och det var allt som behövdes för att krokusarna skulle visa färg.



Och plötsligt surrade det i varje blomma. Det var svårt att fånga de första flugorna/bina innan de försvann till nästa blomma. Även nässelfjärilarna var i farten men dem hann jag inte fånga på bild överhuvudtaget.

Och ljust på kvällen är det också. Nu hinner man ut och städa i trädgården efter jobbet. Härliga tider stundar!

Trögt

Våren gör inga större framsteg och inte heller denna helg kunde jag börja med trädgårdsarbetet på allvar. Gråmulet och duggregn mest hela tiden och knappt att tjälen gått ut jorden. Men man får glädja sig åt det lilla. Krokusarna är på vägg upp!

Och den här julrosen hittade jag mellan några stenar i utkanten på en rabatt. Den är självsådd! Sånt gillar jag. När växter trivs, förökar sig och poppar upp lite här och där. Hoppas det kommer fler! 

Som lite plåster på såren köpte jag ett par dahliaknölar. Skall sätta dem i krukor inomhus så jag får njuta av dem tidigt i sommar.

I början på januari kändes det som om våren inte var långt borta. Men det var tydligen bara på skoj. I morse var det fem minus och på dagen har det varit regnblandad snö. Nu kliar det i fingrarna i väntan på att få börja piffa upp utomhus. Jag längtar verkligen efter att få sätta ut massor av penséer i knalliga färger. Men så länge det är så kallt på nätterna får jag vänta ett tag till. Får frossa i lite härlig, färgglad inspiration från Floradania istället.

Vem knaprar ...

... på mina lökar? Innan den sena vinterna och kylan slog till hade mina lökar börjat titta upp och skjutit långa, gröna skott. Nu är de ingen rolig syn. Kylan har gjort dem slaka och hängiga och som om det inte var nog har någon varit och ätit på dem också. Kan dessa lökar verkligen blomma i år?

Primula

Vart har alla primulor tagit vägen? Vid den här tiden på året brukar det krylla av dem i affärerna men i år hittar jag inga (utom någon enstaka vissen stackare). Är det för att de tar slut med en gång eller finns det inga? Nu vill jag ha många, många, många i olika färger för här hemma är ganska tomt och färglöst på växtfronten. Får ut och leta till helgen.

Våren som kom av sig

Oj! Plötsligt blev det vinter. För någon vecka sedan kändes det som om våren bara var några knoppar bort. Sedan blev det 15 minusgrader (!) och snödropparna låg livlösa och platta mot marken. Vad hände? Och kylan skall hålla i sig ett tag till.

Tills vidare får vi nöja oss med att fixa lite vår inomhus. Här är lite vårlig inspiration från Floradania.

Vart tog du vägen?



Foto: Floradania

 Vart tog våren vägen? Snön yr runt knuten, det haglar, blåser och jag blir blöt om fötterna med en gång jag sticker ut näsan. I affären står jag och tittar på ställen med fröer och undrar om det finns någon som känner tillräcklig inspiration och odlarglädje för att köpa med sig några påsar. Jag skulle tro att det dröjer om inte solen och värmen kommer nu.

Primula

Mitt primulastilleben blev inte riktigt lika färgsprakande och vackert som det från Floradania (se söndagens inlägg nedan) men det duger för mig. Det står mitt på köksbordet och påminner om att våren inte är så jättelångt borta trots allt.

Dofter



Foto: Floradania

När jag köper krukväxter är det först och främst ögonen som bestämmer vad som kommer att stå på min fönsterbräda. Men synen är ju bara ett av våra sinnen och det sägs att det vi kommer ihåg bäst och som väcker flest minnen är lukter, och det stämmer säkert. Jag kommer fortfarande tydligt ihåg doften i blomsteraffären som min mamma brukade handla i när jag var liten (och det är ett tag sedan). Och nog är det få saker som slår doften av nya fräscha blommor (och nybakat bröd).

Oftast är det i jultider som vi har doftande växter inomhus (hyacinter och julgran) men det finns andra växter som sprider väldoft andra tider på året. Jag saknar min doftranka som jag hade i flera år och som blommade flitigt till och ifrån men med tiden blev den som en lång och gles lian så den hamnade på komposten. Men nu längtar jag efter lite väldoft igen så nu skall jag ge mig ut på jakt efter en ny (och jag skall vara mindre rädd för att sätta saxen i den så den inte växer sig för lång).

Andra väldoftande krukväxter att satsa på är gardenia och vippjasmin. Men först av allt skall jag skaffa några mimosakvistar att begrava näsan i - för det luktar vår om något!

Nu längtar jag ...

... efter att få sätta ut sådana här. Nu vill jag ha färg, färg, färg och inget mer vitt. 



Foto: Floradania





Foto: Floradania





Just nu ...

... händer det saker i förrådet. Den bleka vårsolen har börjat lysa in och väckt min krukodlade ros till liv. Den har fått fullt med ljusgröna blad och börjat växa så det knakar. Tror inte att det är så bra men jag kan inte göra så mycket åt det. Än är det för mycket frost, tina upp, frost, tina upp ... för att jag skall våga flytta ut den. Även pelargonerna har vaknat till liv så nu är vi många som otåligt väntar på vår och värme.

Alla hjärtans dag!

I morgon är det Alla hjärtans dag och nog är det mer än ett och annat hjärta som kan behöva tinas. Vintern behåller sitt fasta grepp om oss men nu tycker jag det räcker. Var är våren? Kom och tina upp oss. Nu!

Vårkänslor!

Visst får man vårlängtan när man tittar på de härliga bilderna från Floradania. Jag skall härma dem och köpa ett gäng primula i olika färger och ställa i en stor skål. När de blommat över är det bara att plantera ut dem i trädgården så kommer de upp nästa vår igen.

Är även sugen på att plocka in våren i form av ett gäng krokus och pärlhyacinter, men jag tycker de gör sig bäst utomhus. Hos mig brukar speciellt krokusen hänga med huvudet efter bara någon dag inne. Så krokusarna väntar jag med ett litet tag till tills jag kan sätta dem i krukan utanför entrén. 

Keukenhof

För många år sedan var jag i Keukenhof i Holland och tittade på tulpanerna. Det var en verklig upplevelse och något jag kan rekommendera. När jag fick syn på dessa bilder därifrån blev jag sugen på att åka dit igen.

Och framförallt sugen på att "måla" med lökar på detta vis. Men hur många lökar (och hur många kronor) skulle krävas för att bara åstadkomma en liten pyttebit av detta?

Och vad man kan fundera mer över är: Hur ser det ut när alla lökar har blommat ut? Är det fotbollsstora fält med tråkig blast som skall vissna ner (har aldrig sett några foton på något sådant). Eller åker lökarna upp ur jorden för att ersättas av nya till nästa vår?

Vill man åka hit får man göra det i mars-maj (24 mars till 20 maj i år), resten av året är det stängt.

Hos mig gäller det mindre formatet förutsatt att de 100 lökar jag satte i höstas tar sig. Men än är snön för tjock för att man skall kunna se några gröna bladspetsar sticka upp ur jorden.

Tulpanfrossa

Om jag bodde i närheten av Stockholm skulle jag rusa till Tulpanens hus just nu. Det är ett "museum" för tulpaner och blomsterutställningar och är beläget i Åkeshofs Trädgårdar & Slottspark i Bromma.

Till och med mars pågår den stora tulpanutställningen. Även om man inte har möjlighet att ta sig dit så kan man i alla fall njuta av deras härliga tulpanbilder. Det räcker nästan att titta på dem för att känna fraset och doften från fräscha nyutslagna tulpaner. För att inte tala om alla underbara färger. Precis vad man behöver nu i dessa färglösa tider! Till helgen skall jag köpa ett helt fång med tulpaner i olika färger.

Bilderna kommer från Tulpanens hus publika fotoalbum.

 

I väntan på våren, del 5

Potatis har en alldeles särskild plats i våra svenska hjärtan och magar, men så särskilt svensk är den inte utan den kommer från Sydamerika. Där har den odlats i 10 000 år och togs till Europa av spanjorerna på 1500-talet.

Jonas Alströmer har fått äran av att introducera potatisen i Sverige men det var Olof Rudbeck som började odla potatis redan i mitten av 1600-talet. Då odlade man den främst som prydnadsväxt men det var Alströmer som gjorde det populärt att odla den som matväxt. Att man även lärde sig att framställa alkohol ur potatis bidrog säkert också till populariteten.

-

Att man först såg med stor misstro på potatisen var kanske inte så konstigt. Potatis tillhör samma växtfamilj som de giftiga spikklubba, bolmört och belladonna och Linné ansåg därför att potatis inte kunde lämpa sig som människoföda. Och allt som växer ovan jord är giftigt, speciellt de små bären som bildas när den blommat färdigt.

I dag är det förvånande nog Kina det land som producerar mest potatis följt av Ryssland och Indien. Mest potatis äter man i Vitryssland där man får ner mer än 180 kg per person och år! Svensken äter numera bara 45 kg per år.

-

Nu börjar det bli dags att förgro potatisen om man vill skörda till midsommar. Frågan är bara om tjälen hinner gå ur marken i tid.

Potatiskuriosa:

• Man kan skörda cirka fem gånger vikten av vad man har satt
• Det finns cirka 5000 olika sorters potatis. I Sverige odlas ca 150 olika sorter.
• Svenskt viktrekord för en potatis uppges vara 1.62 kilo (Guiness rekordbok 1998)
• Årets första färspotatis såldes 24:e februari för 755 kr/kg!

I väntan på våren,del 4

Vad skulle pannbiff utan lök vara? Som kaffe utan grädde? Som kärlek utan kyssar?

Lök är den växt som människan odlat längst. Redan för 5000 år sedan började lök att odlas i Centralasien i Turkmenistan och Uzbekistan och har sedan spridits över hela världen. I forntida Egypten var lök en viktig basgröda och därifrån spred den sig upp över Europa i takt med att romarriket utvidgades. Till Sverige fördes den av munkar och vikingar på 1100-talet.

Lök är inte svårt att odla. Enklast är att köpa små sättlökar tidigt på våren. Sätt dem så att de precis hamnar under jord och inget sticker upp, annars är risken stor att skatorna drar upp dem igen. Lökarna kan man sätta tätt med cirka 8-10 cm mellanrum. Tidigt på säsongen kan man skörda späda lökar som är goda att lägga på grillen. Skörda varannan lök som primör och lämna varannan till att växa sig stor. Lök är ganska näringskrävande så ge dem hönsgödsel och vattna vid torka.

Om lökarna utsätts för kyla under vår och försommar är det risk för att de går i blom. Speciellt rödlöken är känslig för detta. Jag brukar därför täcka lökodlingen med fiberduk den första tiden för att skydda den mot kalla nätter. Det brukar hjälpa men ibland går en och annan lök i blom i alla fall. Då får man skörda dem direkt innan blomstängeln blivit för tjock. Vill man försäkra sig mot detta så kan man försöka få tag på värmebehandlade sättlökar. Värmebehandlingen tar död på blomanlagen så att lökarna inte kan gå i blom.

Att man blir ledsen av att hacka lök vet alla men kanske inte varför. När man skär i löken frigörs en gas, C₃H₆OS, som reagerar med fukten i ögat och då bildas en svag svavelsyra. För att råda bot mot detta kan man skära löken under rinnande vatten, fast det är ju lättare sagt än gjort!

Låt lökarna torka när du har skördat dem och förvara dem sedan torrt och kallt så håller de sig länge. Min lökskörd räcker än så det blir pannbiff med lök ett tag till.

Lökkuriosa:

• Schalottenlök, som är nära släkting till matlöken, får inte ögonen att tåras.
• Varje svensk äter ca 6 kg lök om året.
• Löklukten kommer från svavelhaltiga eteriska oljor.
• Färga påskäggen med lökskal (klä in äggen med lökskal när du kokar dem).
• Lök har använts som medicinalväxt och att lök är nyttigt finns det många belägg för. Bland annat sägs den motverka cancer.

I väntan på våren, del 3

Rädisor är något av det mest tacksamma man kan odla. De är mycket snabbväxande och får de tillräckligt med värme och vatten kan man skörda dem redan tre veckor efter sådd. Sniglar har tyvärr smak för den späda blasten och de gillar även att knapra på själva rädisan men i övrigt drabbas rädisor sällan av några sjukdomar eller angrepp.

-

-

Man kan skörda rädisor hela sommaren eftersom de kan sås i omgångar från april/maj till augusti. De kan sås på samma ställe så i princip kan du peta ner ett nytt frö med en gång du har skördat en rädisa. Rädisor kan man ha som "utfyllnad" i kökslandet och till exempel så mellan potatisraderna. Innan potatisblasten vuxit sig stor har du hunnit skörda rädisorna. Och det går lika bra att odla rädisor i en kruka på balkongen.
-

Smaken på rädisor man odlar själv kan inte på långa vägar jämföras med de holländska som man köper i små plaststrutar. Egna rädisor smakar! Den starka smaken kommer av att rädisor innehåller senapsoljor. De är även rika på kalium och C-vitaminer.

-

-
Det finns runda och avlånga sorter och röda, rödvita och helt vita. Rädisan är nära släkt med rättikan och ingår i familjen kålväxter. Rädisor har odlats länge i Asien och runt Medelhavet och kom till Nordeuropa på 1500-talet. I Sverige blev den inte vanlig förrän på 1800-talet.

-

Rädiskuriosa:

• Här kan du lära dig att göra en ros av en rädisa


• Det finns en helt vit sort som heter och ser ut som en istapp.


• Här hittar du recept på rätter med rädisor